Vad är värde?

Jag brukar använda ordet värde, jag slänger med det hit o dit men har på senaste tiden funderat över själva ordets innehåll. Vad är värde egentligen och för vem. Är värde samma sak för den ena som den andra? Vem är det som kan bedöma vad som är värdeskapande?

Visst är det ganska filosofiskt men jag undrar om jag någonsin kan bedöma värdet för en annan människa? Kan det vara så att vi är så resultatinriktade på att skapa värde genom mätbara effekter att det verkliga värdet går till spillo?

Jag tänker då framför allt de mjuka värden som skapas hos en människa när hen är nöjd eller tillfreds, det kan vara allt i från känslan som en vacker utsikt kan ge eller bekräftelsen av att andra människor ser dig.

Värde för mig är att få balans i de grundläggande behov som jag har. Tippar något över är det lätt att ett obehag och missnöje smyger sig in. Att sträva efter balans är svårt men nödvändigt, det ända sätt jag kan mäta det är att känna efter.

Sara Riggare tipsade om Lena som bara mäter sin #måbratid. Genom att fokusera på den tid som hon mår bra på i stället för den tid som hon mår dåligt på hade hon ökat sin #måbratid från 3 timmar till 10 timmar per dag.

Så kanske är svaret att fokusera på det som ger glädje i livet i stället för det svarta och mörka som i bland får ta alldeles för stor plats!

 

One thought on “Vad är värde?”

  1. Tack Hanna för intressant inlägg. Jag håller med dig om att värdeskapandet ligger i varje individ att avgöra. Jag tror dock att det är möjligt att få tag på någon slags medelvärde som vi sedan kan utvärdera mot. Att mäta värde är verkligen svårt, men tror jag alldeles nödvändigt. Framförallt när vi arbetar med mjuka värden behöver vi säkerställa att resultatet blir det som det var tänkt att bli. Ibland upplever jag att vi ryggar tillbaka från att mäta för att det är svårt och önskar att vi tillsammans istället kunde sätta oss ner och hitta nya metoder för det. jag brottas just nu med just detta då vi funderar kring hur vi kan mäta resultatet av dialog och medskapandeprocesser. Blev alldeles glad i det sammanhanget åt Lenas tips om att bestämma sig för att mäta må bra tid. Dels för att det är så enkelt att det är genialt och för att det vi mäter också får en väldig styrkraft i våra organisationer. Tror inte vi riktigt är medvetna om det i den enorma mäthetsen som just nu går igenom hela offentliga sektorn…
    Även här tror jag på en kundcentrerat designperspektiv. Genom att vi nyfiket närmar oss våra kunder och genom de förstår deras behov bättre så kan vi på samma sätt förstå hur vi på bästa sätt skulle kunna mäta resultatet. Igår lyssnade jag på ett jätteintressant föredrag med Stockholms handelshögskolas rektor. Han pratade om entrepreniöriellt lärande och hur de som lärinstitution försöker öka kunskapsintensiteten på olika sätt. Han menade på frågan om resultatmätning och värde att skolan av tradition har en språkligt konstruerad kultur- vilket gör att mätningar därför bör vara konstruerade på samma sätt. Vi behöver alltså mäta med mer kvalitativa verbala sätt och där är ju ditt förslag från lena i viss mån går ut på 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *